I tankarna hos Riskful Play

Risky Play – vad är det egentligen?

"Thrilling and exciting play where children are engaging with uncertainty and where there is a chance of physical injury." - Ellen Beate Hansen Sandseter, forskare.

Riskfylld lek innebär alltså att barn medvetet söker sig till spännande och utmanande aktiviteter där utgången inte är helt förutsägbar. Det kan vara att klättra högre än tidigare, springa snabbare än man tror sig våga eller pröva sin styrka i kamplek. Det betyder dock inte att all risk i barns lek är riskfylld lek – utan den har vissa definierade kännetecken.

Forskning kring barns lek har de senaste åren alltmer lyft fram vikten av utmaningar och risktagande i leken. Ett växande forskningsfält är det som kallas risky play, där forskare undersöker hur barn testar sina gränser, vad det innebär för deras utveckling och hur vuxnas förhållningssätt påverkar barns möjligheter att lära sig hantera risk.

Olika typer av riskfylld lek

Lekens drivkrafter

Riskful Play bygger sitt arbete på lekens naturliga och inneboende drivkrafter, inspirerade av Ellen Beate Hansen Sandseters forskning, kombinerat med forskning om physical literacy (och barnkonventionens universella rättigheter. Enligt artikel 31 har varje barn rätt till lek och rekreation – en rättighet som är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande.

Lekens drivkrafter ger barn glädje och välbefinnande genom fysisk aktivitet. Alla lekformer vi arbetar med stödjer utvecklingen av motoriska färdigheter, kroppskontroll, koordination och fysiska förmågor. Vi ser leken som en plats där barn kan utforska sina gränser, stärka sitt självförtroende och växa som individer – alltid med deras rätt till lek och rörelse i fokus. Våra principer är utformade för att stötta dessa drivkrafter och säkerställa att barns rätt till lek tas på allvar och omsätts i praktiken – från utemiljöer till pedagogik och utbildning.

Forskning har identifierat flera typer av riskfylld lek som barn spontant söker sig till:

Lek med höga höjder

Att klättra, balansera, hoppa från saker och utmana sin rädsla för höjd.

Att springa snabbt, cykla, gunga högt eller åka nerför en backe där de utmanar sin egen kontroll.

Att använda hammare, sågar, spikar eller andra verktyg för att bygga och skapa.

Att leka vid eller med vatten, eld eller andra naturliga utmaningar som ger en känsla av risk.

Att brottas, jaga varandra, testa sin styrka och fysisk kontroll i en lekfull kontext.

Att gömma sig, låtsas vara vilse eller utforska platser utan direkt uppsikt från vuxna, vilket ger en känsla av självständighet.

Krocka, ramla, springa in i saker på ett lekfullt sätt. Barn engagerar sig ofta i aktiviteter där avsiktliga kollisioner sker.

Att titta på andras riskfyllda lek och uppleva spänningen genom att se en kompis göra något vågat.

Hur detta angår dig

Varför riskfylld lek?

Riskfylld lek är inte bara ett sätt för barn att ha roligt; det är en central del av deras fysiska, emotionella och sociala utveckling. När barn får möjlighet att ta kalkylerade risker genom lek, lär de sig att förstå sina egna gränser, hantera osäkerhet och bygga resiliens. Denna typ av lek skapar självständiga och självsäkra individer, eftersom barnen får utveckla både sin motorik och sin förmåga att fatta egna beslut i en trygg miljö.

Trots dagens ökade fokusering på säkerhet, visar forskning att det finns enorma fördelar med att låta barn uppleva risktagande i en kontrollerad miljö. Det handlar inte om faror, utan om att skapa förutsättningar för barn att växa genom utmaningar. Studier pekar på att barn som får delta i riskfyllda lekar har en bättre förmåga att lösa problem, är mer motståndskraftiga mot stress och utvecklar ett högre självförtroende. Dessutom lär de sig viktiga sociala färdigheter, såsom samarbete, konflikthantering och att läsa andras signaler i lekfulla men utmanande situationer.

Samtidigt formas barns möjligheter till riskfylld lek av de vuxna i deras omgivning. Ökad oro, säkerhetsregler och ett förändrat stadslandskap har begränsat barns möjligheter att utforska och leka fritt. Barnkonventionens artikel 31 slår fast att barn har rätt till lek, men i praktiken får många barn idag färre möjligheter att uppleva den fria, utmanande och utvecklande leken.

Riskfylld lek är tidlös. Oavsett vilka ord vi använder för att beskriva det, har barn alltid klättrat, balanserat, hoppat och utforskat. Det vi idag kallar för “riskfylld lek” är egentligen samma typ av lek som har funnits i generationer – det vi helt enkelt brukade kalla lek. Att barn får utmana sig själva genom lek är inte en trend; det är en grundläggande mänsklig aktivitet som är nödvändig för barns utveckling och välmående, och den kommer alltid att vara relevant.

Skapa rätt förutsättningar i vardagen

Riskbedömning, förvaltning och
riskhantering i lekmiljöer

Att skapa och förvalta lekmiljöer kräver en balanserad syn på risk, säkerhet och lekvärde. Vi stödjer kommuner, skolor och fastighetsförvaltare i att förstå och hantera risk på ett sätt som gör att barn får möjlighet att leka, röra sig och utmanas, samtidigt som miljön är hållbar och funktionell över tid.

Vid riskbedömning och riskhantering utgår vi från en helhetssyn där vi rekommenderar att jämförelser görs med uppsatta riskkriterier. Lagkrav utgör en viktig grund, men det är också avgörande att ta hänsyn till:

  • Förvaltningsperspektivet – hur utemiljöer kan skötas och utvecklas för långsiktig hållbarhet.
  • Lokal kontext och organisationens mål – exempelvis kommunala riktlinjer, policys och implementerade standarder.
  • Barns faktiska användning av miljön – genom observation och dialog säkerställer vi att riskbedömningen speglar hur barn faktiskt leker och rör sig.

Vi ser riskhantering som en aktiv process där säkerhet och lekvärde behöver balanseras. Vårt fokus ligger på att utemiljöer för barn ska erbjuda meningsfulla och utvecklande lekmöjligheter, utan att överreglera eller begränsa barns naturliga utforskande.

Genom att arbeta med balanserade riskbedömningar kan vi bidra till att:

  • Säkerställa att både säkerhet, lekvärde och barnets bästa beaktas vid planering och utveckling av lekmiljöer.
  • Stödja förvaltning och långsiktig utveckling av utemiljöer, så att de förblir inbjudande, varierade och användbara för barn i olika åldrar.
  • Öka kunskapen om riskhantering genom vägledning och utbildning, där fokus ligger på att hantera risk utan att eliminera möjligheten till utmanande och utvecklande lek.

Genom ett genomtänkt förhållningssätt till risk kan lekmiljöer utformas och förvaltas så att de både möter säkerhetskrav och erbjuder barn meningsfulla lekupplevelser där deras behov och rättigheter tas tillvara.

Vad säger forskningen?

Källor & referenser

“Risky Play, An Ethical Challenge” 
Ellen Beate Hansen Sandseter et al (2023)
Den här publikationen beskriver den grundläggande forskningen kring riskfylld lek.
Läs artikeln här

“The fantastic legacy of Physical Literacy” 
Dudley et al. (2020)
Den här artikeln diskuterar Physical Literacy ur ett livslångt perspektiv och hur det bidrar till individens utveckling.
Läs artikeln här

“Physical Literacy, Physical Activity, and Health: Toward an Evidence-Informed Conceptual Model”
Cairney et al. (2019)  
Läs artikeln här

“Physical Literacy, Resilience, and Social Connectedness in Youth” 
Kriellaars et al. (2019)
Den här studien kopplar Physical Literacy till social tillhörighet och psykisk hälsa hos barn och unga. 
Läs artikeln här

“Physical Literacy: Why Should We Embrace This Construct?” 
Young, O’Connor & Alfrey (2018)
En bra introduktion till varför Physical Literacy är ett viktigt begrepp och hur det kan användas inom olika pedagogiska sammanhang.  
Läs artikeln här

För ytterligare forskning och material rekommenderar vi att ni besöker International Physical Literacy Association (IPLA). De samlar forskning, artiklar och resurser om Physical Literacy från hela världen. IPLA:s hemsida